Kyrkoherden har ordet

Ansvarig utgivare: kyrkoherde Fader Jozef Chrzanowski

Kyrkoherde

Pater Pawel har lämnat oss och har gått till sin Fader i Himlen !!!
”Jesus visste att hans stund hade kommit, då han skulle lämna världen och gå till Fadern.”
Det var den natten då Herren Jesus blev förrådd – den natten då ”han tog ett bröd, tackade
Gud och sade: Detta är min kropp som offras för er.” Paters Pawels stund hade också kommit….och har lämnat oss, och gått till sin Fader efter 89 års vandring här på jorden.
Pater Pawel föddes 16 maj 1931 i Oberschlesien och prästvigdes 1963 i Krakow. Redan den 18 augusti 1976 kom han till Sverige. Att vara ordensmänniska och präst här i Sverige är inte lätt . Präster växer inte på träd och kommer inte ner från himlen, utan de växer oftast fram på något sätt i en miljö, där sådant blir möjligt. Ur en familj, där det finns en öppenhet för en sådan väg. Ur en församling som vet att uppskatta prästen som präst, ur ett sammanhang där
prästerna lever på ett sådant sätt att tanken kan väckas. Det känns tilldragande, attraktivt. Så är det nog i vanliga fall.
Jag tror nämligen att Jesus Kristus kallar människor till sin särskilda tjänst i dag lika mycket som förr. Han upphör aldrig att kalla människor: Kom och följ mig. Kom och följ mig, så ljuder hans röst än dag. Det är snarare vårt eget sätt att lyssna som har förändrats. Det råder större tveksamhet och osäkerhet om den egna livsvägen. Man vill inte binda sig för livet. Risken är för stor. Man vill kunna backa. Osäkerhet inför celibatet. Man vill själv mer bestämma
över sitt liv. Det känns inte attraktivt. Att ha Gud och kyrkan som arbetsgivare… ”Känn ingen oro, säger Jesus. Tro på Gud och tro på mig”. Jag är övertygat om att Pater Pawel inte kände oro utan trodde på Gud. Men Gud kan inte bli synlig som solen eller månen eller stjärnorna eller något annat. En sådan synlighet skulle ju bara återspegla vår egen värld och våra egna
föreställningar och ingenting mer. Jesu svar ligger på en helt annan nivå än alla tidigare försök. Hur skall jag kunna visa er Gud på ett annat sätt än genom att peka på mig själv, visa på mitt liv, på min väg. ”Den som har sett mig, har sett Fadern”. ”Jag och Fadern är ett”, säger Jesus.
Jesus säger: Jag är vägen, sanningen och livet. Jag är vägen, säger han. I allmänhet brukar stora människor peka på en väg att gå, men inge har ännu sagt: Jag är vägen. Så kan bara den säga som gör anspråk på att vara Gud. Att Jesus är vägen betyder att vi aldrig kan hoppa över honom när vi söker Gud. Vill vi förstå något av Gud, komma honom närmare, måste vi närma oss Jesus och se hans liv och hans kärlek till döds. Sådan är Gud!
”Jag är sanningen”, säger han vidare, dvs det som inte längre är dolt. Innan Gud blev människa var han i huvudsak den fördolde, osynlige, men i Jesus har Gud blivit synlig. Jesus är Faderns avbild. Han är här och nu, precis som det eukaristiska brödet är hans realpresens. Den som har sett hur jag lider och dör för er, han ser hur Gud är.
”Jag är livet” dvs inte bara levande utan ursprunget och källan till allt liv, även liv utan gräns i fullkomlig kärlek och enhet med Gud, för Guds liv blev synligt för oss i Honom. Så nära har Gud kommit oss. Och detta är väl till slut frågan som texten överlämnar till oss. Vill vi verkligen se Gud, göra Gud synlig, gör vi det genom att tro på Jesus Kristus, – genom att göra honom till vår väg, till vår sanning och till vårt liv.
Pater Pawel har gjort Jesus till sin väg, sin sanning och sitt liv. Må Han leva med Jesus i himlen.
Fader Jozef Chrzanowski